onsdag 15 november 2017

Recension: Vandenberg's Moonkings "MKII" (Mascot)



Adrian Vandenberg är ett aktat namn i musikbranschen. Som gitarrist så anses han av många att vara närmare Gud än påven, men faktum är att han inte har behövt göra speciellt mycket för att bli berömd. Man skulle däremot kunna säga att han varit på rätt plats vid rätt tillfälle. Han är döpt till Ad van der Berg och är född i Holland och startade sitt eget band, Vandenberg, redan 1981 och skivkontrakt skrevs ett år senare med det gigantiska amerikanska bolaget Atlantic Records. Tre album släpptes under tre år, men bandet Vandenberg slog aldrig igenom på någon högre nivå.

Det var först när Adrian gästade på Whitesnakes klassiska platta, ”1987”, och David Coverdale strax därefter gjorde förfrågan till Adrian om han ville med på turné, som saker och ting började lossna på riktigt. Adrian ersatte då John Sykes, som sparkades strax innan plattan var klar. Turnén blev en jättesuccé och Coverdale och Vandenberg började skriva nytt material till kommande albumet ”Slip of the tongue”, men Adrian skadade sig, oturligt nog, lagom tills dess att det var dags att gå in i studio. Därför är det Steve Vai som hörs framföra alla gitarrer på albumet. Vandenberg var dock tillbaka, tillsammans med Vai, på efterföljande turné. Vandenberg fortsatte samarbete med Coverdale även på det mer avskalade albumet ”Restless heart”.

Sedan dess så har man inte hört så värst mycket från den hyllade gitarristen, förrän 2014, när Vandenberg nya band VANDENBERG’s MOONKINGS debuterade med albumet med samma namn. En platta fylld med klassisk hårdrock, i stil med Whitesnake, men med en något ”mognare” inramning. Det albumet blev väl mottaget och det bidrog till att Adrian ville fortsätta med samma band, fyra tidigare ganska okända holländare, och nu är alltså uppföljaren klar, kallad ”MK II”. På debutplattan dök också självaste Coverdale upp på låten ”Sailing ships” där David tog över sången från MOONKINGS ordinarie sångare, Jan Hoving, men på nya plattan så får Jan sköta all sång själv.

Och Jan har en perfekt röst för att framföra Vandebergs låtar med rätt känsla och inlevelse. Han har en lagom raspig ton och i inledande ”Tightrope” visar han att han har pondus nog att stå upp emot vilken klassisk sångare som helst. Och med en tung, dynamisk grund i Mart Nijen på trummor och Sem Christoffel på bas, så förstår jag att Vandenberg trivs, då han får tid att koncentrera sig på sitt gitarrspel. Och Adrian håller en proffsig nivå i sitt spel, integrerar sin gitarr i bandet, samtidigt som han visar vart skåpet ska stå i lagom stora portioner. Ordet lagom är symbolen för MOONKINGS, men med en stor portion kvalitet.

Adrian är skicklig att skriva låtar som man genast kan sjunga med i, och ett tag var jag helt säker på att låten ”Ready for the taking” är en cover, men jag kan inte hitta originalet någonstans så jag får väl förutsätta att det är Vandenberg som skrivit låten med den oerhört bekanta refrängen. Det är dock en grymt snygg och stark låt som snabbt fastnar, med en bluesig och skön feeling.
Det här är en ganska trevlig platta, som bjuder på ett knippe bra låtar, där, förutom ”Tightrope” och ”Ready for the taking”, jag kan rekommendera den lite lugnare ”Angel in black”, ”The fire” som har ett grymt driv, den melodiösa ”What doesn’t kill you”, samt den lika melodiösa ”New day”. En platta som befäster Vandenbergs storhet som låtskrivare och gitarrist!

Betyg: 7/10

Whitesnake ”—”

1.       Tightrope
2.       Reputation
3.       Angel in black
4.       The fire
5.       Walk away
6.       All or nothing
7.       What doesn’t kill you
8.       Ready for the taking
9.       New day
10.   Love runs out
11.   If you can’t handle the heat
Här kan de se videon till låten "What doesn't kill you"!
 


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar