Det finns många mycket duktiga musiker och sångare som
kämpar på och gör sin sak, trots att de nästan aldrig blir så stora att de kan
leva på sin talang. De flesta av mina favoritsångare är av den kategorin som
sällan eller aldrig ligger högst upp på topplistorna eller som blir igenkänd på
gatan av fanatiska fans. Kanske är det inte heller det de vill, men att leva på
sin musik är egentligen något som alla seriösa musiker borde få göra, men som
så få har lyckan att göra.
GÖRAN EDMAN är av mina favoriter, det vet de flesta av Er
som läser mina recensioner regelbundet, och han har faktiskt haft förmånen att
turnera jorden runt och känna på hur det är att vara rockidol, men det var
länge sedan nu. Det började med bandet Madison, via John Norum och Vinnie Vincent
innan den då stekhete svenske gitarristen Yngwie Malmsteen hörde av sig. Det
blev tre år av turnérande jorden runt och två album med honom, innan samarbetet
avslutades. Sedan dess så har Göran visat, via ett 50-tal plattor, att han är
en unik sångare så tillvida att han klarar vilken genre som helst. Han har
gjort progressiv rock med Karmakanic, västkustpop med Crossfade, metal med
Vindictiv och Signum Regis, progressiv metal med Nikolo Kotzev’s Nostradamus
och AOR med Street Talk, bara för att nämna ett litet urval. Vad han än tar sig
för så blir det kvalitet, nästan!
CRY OF DAWN är ett nytt projekt från Frontiers Records där
GÖRAN EDMAN’s sång står i fokus, och där låtskrivare som Steve Newman (Newman),
Robert Säll (Work OF Art) och Alessandro Del Vecchio (Hardline m.fl.) specialskrivit
låtar. Dessutom har Michael Palace (Palace), som spelar bas och gitarr på
albumet, samt Sören Kronqvist, som spelar keyboards, också bidragit med musik
till Edman’s guldstrupe. Det här är tidlös AOR i samma fåra som Honeymoon
Suite, Bad English eller Starship och alla som älskar melodiös rock kommer att
älska den här plattan.
Jag går igång direkt med låten ”Chance”, som drar igång utan
det obligatoriska långa introt, rakt in i AOR land med svulstigt producerade
synthar, fläska stämmor och ett stort sound, en grym refräng och en modern
tolkning av det glada 80-talet.
”Listen to me” var första spåret som släpptes från den här
plattan och är en stark och svulstig låt med stort sound. Första gången jag
hörde låten så hajjade jag till i refrängen då GÖRAN tar i andra strofen med
texten ”Listen to me when I’m calling” med sådan kraft att det nästan låter som
om han skällde på mig! Lyssna på mig när jag ropar! Då fick jag mig faktiskt
ett litet skratt, en detalj som man antingen inte tänkt på eller som är fullt medveten,
eller?
Inledande syntar på ”When right is wrong” är ursnygga och
låtens byter skepnad lagom till sticket, från moll till dur. Även refrängen är
hur stark som helst.
Den tidigare finske häcklöparen Kronqvist på keyboards gör
ett suveränt arbete med att hitta snygga sound och inledningen till ”Tell it to
my heart” gör att man förväntar sig storverk med låten och mycket riktigt så är
refrängen superb!
Den här konstellationen musiker gör underverk med det grymt
starka låtmaterialet och jag kan inte hitta något spår som inte fungerar, men
flera som jag kan rekommendera. Och bästa spåret är den lugnare och oerhört
vackra ”Hands around my heart”, en rejäl goosebumps-låt! Och nästan lika bra är
”Life after love” med ännu en mycket stark AOR refräng.
CRY OF DAWN är sådär härligt bra som jag hoppades att den
skulle vara. Inga nyheter, inga överraskningar utan bara så grymt snyggt
melodiös som AOR skall vara. En platta som jag starkt kan rekommendera!
Betyg: 8/10
Starship ”—”
Honeymoon Suite ”—”
1. Chance
2. Listen
to me
3. When
right is wrong
4. Tell
it to my heart
5. Light
a light
6. Can’t
go on
7. Building
towers
8. Hands
around my heart
9. Life
after love
10. Yearn
11. Tell
me
Här får du ett smakprov från plattan i form av en längre trailer!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar