Från Arkivet (2007): Ted Poley "Smile" (Frontiers)

En återblick till 2007 och TED POLEY's andra soloplatta kommer här! I väntan på recension av nya plattan "Beyond the fade" som alldeles nyligen släppts på Frontiers Records!

TED POLEY känner de flesta igen från Danger Danger, men hur många vet att han satt bakom trummorna på det amerikanska pomprockbandet Prophet’s debutplatta? Han är betydligt mer känd som sångare och det hann bli tre album med Danger Danger, som han gick med 1988, innan det blev strul med alltihop och nye sångaren Paul Laine tog över rodret. Tredje plattan, ”Cockroach” släpptes först 2001 och då som dubbel-CD, där båda sångarna sjunger samma låtar på var sin av skivorna. Numera återfinns TED POLEY återigen med Danger Danger, men han är för tillfället mest aktuell med sitt andra soloalbum, ”Smile”.

Med sig på nya albumet har han den förre King Kobra-gitarristen JK Northrup, som, förutom att spela gitarr och bas, även har producerat skivan. Keyboards spelar Eric Rango (Ramos, Takara) och på trummor hittar vi Dan Zoid. TED har skrivit allt material själv tillsammans med James Martin (Khymera, House Of Lords) och man skulle kunna tro att det låter som Danger Danger, men POLEY är betydligt snällare än så. Tänk er hellre en hybrid av Johnny Lima och Enuff Z’Nuff så kommer vi närmare sanningen. Det är otroligt melodiöst och det finns låtar som jag inte riktigt köper vid de första genomkörarna. Titelspåret ”Smile” är ett av dem, men efter några gånger så växer låten fram till en av mina favoriter.

Northrup’s produktionsjobb är OK, men ljudbilden är lite torr och trist. POLEY’s speciella stämma ligger ibland lite för långt fram i mixen, men jag ger det ändå godkänt. Det låter grymt mycket retro 80-tal och det är absolut inget fel i det, men vissa låtar känns ibland som om de är tagna ur en tonårsfinnig collagefilm. ”What if she knew” tillhör dessa, men jag kommer ändå på mig själv att jag nynnar på den och det kan vara både bra och dåligt. Jag bestämmer mig i POLEY’s fall att det är något bra.

Med hooks i varje låt så borde ”Smile” vara en given succé, men jag efterlyser att han sprängt in en och annan lite tuffare, råare låt för att få lite mer variation. Jag hade hoppats att det bakom den intressanta titeln ”If I can’t change your heart (Then let me blow your mind)” hade varit en riktig Danger Danger-rökare, men tyvärr så blev jag lite besviken där. En bra och melodiöst supergräddad platta med bra sång från POLEY och bra gitarrspel från Northrup, som helt klart är köpvärd!

Betyg: 7/10

Johnny Lima ”—”

Enuff Z’Nuff ”—”

1. Waiting line
2. Going blind
3. Smile
4. What if she knew
5. More than goodbye
6. Luv on me
7. If I can’t change your heart (Then let me blow your mind)
8. Why can’t we pretend that it’s over?
9. Life keeps spinning me round
10. Where it ends
11. Will ya
12. Reprise (If I can’t change your heart)