Musikern ROINE STOLT är nog en av de mest aktiva i Sverige
och som gjort otroligt mycket musik genom åren, men som är näst intill okänd
för den stora massan musikkonsumenter. Han startade sin karriär som 18-åring i
det klassiska bandet Kaipa, som släppte sitt debutalbum redan 1975. Sedan dess
så har det faktiskt blivit strax över femtio skivreleaser med olika band,
förutom Kaipa också Flower Kings, Transatlantic, Agents Of Mercy, The Tangent,
Jon Anderson, nya bandet The Sea Within, samt ett gäng soloalbum. I de flesta
av dessa band har han varit bandledare och huvudsaklig låtskrivare, vilket gör
honom till unik, då han också spelar i stort sett vilket instrument som helst,
förutom trummor.
Så var fallet på det egna albumet ”The flower king”, som
släpptes 1994, och som blev något av en språngbräda ut i den internationella
musikaliska världen. Efter tre album med Kaipa så lämnade ROINE bandet 1978,
och sedan var det ganska tyst om honom, fram till att ”The flower king”
släpptes. ROINE gav sig ut på turné med ett band som senare blev gruppen Flower
Kings. 1999 skrev bandet på ett kontrakt med tyska Inside Out, som släppte ”The
flower king” och ytterligare fyra plattor med bandet som man hittills hunnit
släppa och nu tog allt fart på allvar.
Genom åren så har ROINE STOLT varit väldigt framgångsrik i
en smal musikstil, som visserligen blivit bredare med åren, men hade världen
varit rättvis så hade ROINE varit mångmiljonär och en kändis över hela världen.
Men det är nog samtidigt tur att det inte är så, då ROINE haft fria musikaliska
visioner som alltid varit intressanta och ofta alldels lysande briljanta.
Bandet Flower Kings är det mest framgångsrika konceptet och också det mest
långlivade, som skapat fantastiska plattor som ”Stardust we are”, ”Unfold the
future”, ”Paradox hotel” och bandets senaste platta ”Desolation rose”, som
släpptes 2013.
Bandet Flower Kings ligger numera helt nere, men man vet
aldrig med ROINE STOLT och nyheten om att han samlat ihop lite gammalt och nytt
folk och skulle ut på turné med Flower Kings låtar skapade hopp om en ny
platta. Det kom också, men det här är mer en soloplatta än ett bandprojekt och
heter följaktligen ROINE STOLT’s THE FLOWER KING, som en sorts fortsättning på
soloplattan ”The flower king”. Faktum är att det finns vissa spår på det här
albumet som härstammar från tidig Flower Kings era och som inte passat in i
något av ROINEs olika projekt, förrän nu.
ROINE sjunger i stort sett alla låtar själv på nya plattan,
som fått namnet ”Manifesto of an alchemist”, till skillnad från Flower Kings,
där Hasse Fröberg tog en stor del av det ansvaret. Hasse finns med, men bara
med körsång och även Nad Sylvan står som sångare på albumet. Övriga musiker är
ROINEs bror Michael Stolt, och Jonas Reingold, som båda tidigare fanns med i
gruppen Flower Kings och alltså är det ”gamla” folket. ROINE står för alla
gitarrer och också en hel del keyboard, men Max Lorentz och nya förmågan Zach
Kamins, som också kommer att finnas med på turnén, spelar också keyboard här.
På trummor hittar vi ingen mindre än Marco Minnemann, som kommer att ersättas
av en annan ny förmåga på turnén, Mirko DiMaio.
”Manifesto of an alchemist” presenterar tio nya spår och en
speltid på närmare sjuttio minuter. Allt är inspelat under relativt kort tid
och ljudbilden är något sämre än vad man annars brukar få från ROINE oavsett
vilket band. Man började inspelningarna i början av juli och låtarna var
färdigmixade i mitten av augusti så det gick ovanligt fort och få pålägg är
gjorda enligt ROINE.
Inledande ”Lost America” är en klassiskt formad
STOLT-komposition med grymt snygga och melodiösa sångverser och refräng, men
där det naturligtvis också petas in progressiva instrumentala delar och hela
anrättningen är i toppklass. Texten är samtida och samhällskritisk, vilket
flertalet av albumets låtar är.
”Ze pawns” har en smygande början och ROINE närmast viskar
fram sången inledningsvis, och det här är ett annat av plattans starkare spår,
också den med ett tydligt politiskt budskap.
Plattans längsta spår heter ”High road” och är en typisk
Flower Kings låt, med starka influenser från Yes, snygg melodiös sång och
intrikata musikaliska infall däremellan. ”Rio Grande” följer därefter och är en
instrumental sak som går från melodiöst till mer jazzigt meditativt mot andra
delen av spåret Hela tiden med en stark Flower Kings känsla, och ett välkänt
sound skapat av ROINE STOLT.
”Next to a hurricane” är en vacker och snygg låt med en
stark refräng och sedan följer låten ”The alchemist” som ändrar stil mot en
jazzig progressiv rock med vassa kanter. Dessutom är det här ännu ett
instrumentalt stycke, där Rob Townsend får mycket utrymme med sin saxofon.
Efter en kortare Beatles-influerad poplåt, ”Baby angels”, så
hittar vi ytterligare ett snyggt instrumentalt nummer i ”Six thirty wake-up”,
innan plattan avslutas med ytterligare en längre välkostymerad låt, kallad ”The
spell of money”, i vilken alla kända attribut när det gäller ROINE STOLT finns
med.
Det spelar egentligen inte någon roll om det står The Flower
Kings eller ROINE STOLT’s THE FLOWER KING på albumet, det går inte att ta miste
på vem som skrivit musiken. Jag gillar det här albumet, betydligt mer än jag
gillade ROINE’s nya supergrupp The Sea Within som släppte sitt första album
tidigare i år. Ett nytt lysande exempel på att ROINE STOLT borde ha mer
uppmärksamhet i det svenska musiklivet. Ett musikaliskt geni som knutit till
sig geniala musiker – det kan inte bli fel!
Betyg: 9/10
The Flower Kings ”—”
Transatlantic ”—”
1.
Rainsong
2.
Lost America
3.
Ze pawns
4.
High road
5.
Rio Grande
6.
Next to a hurricane
7.
The alchemist
8.
Baby angels
9.
Six thirty wake-up
10.
The spell of money
Lyssna och njut till inledande "Lost America" här!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar