Tre år har gått sedan danska PRETTY MAIDS släppte sitt förra
”riktiga” album, ”Motherland, ett album som togs emot med öppna armar av fansen
och som befäste danskarnas nya, uppdaterade metalsound. Detta sound hörde vi första
gången med det numera klassiska albumet ”Pandemonium” som överraskade alla
2010, då bandet varit på dekis under ganska lång tid. 2012 firade bandet, där
bara sångaren Ronnie Atkins och gitarristen Ken Hammer finns kvar sedan
starten, genom att släppa den grymma live-DVD’n ”It comes alive”, men trots den
aktningsvärda åldern på PRETTY MAIDS som band, så hörs detta som tur är inte
när det är dags för nya plattan ”Kingmaker”!
Ronnie Atkins ser alltid ut som om han ger det allra sista
som han har kvar i sin kropp när han sjunger, men faktum är att han bara blir
bättre och bättre för varje platta, och Ken Hammers gitarr riff är här tyngre
och elakare än någonsin. Men PRETTY MAIDS styrka är, och har alltid varit, att
man kan röra sig från det tyngsta rockriffet (typ titelspåret ”Kingmaker”) till
en vacker power ballad (”Last beuty on earth”) och båda låtarna fungerar lika
intensivt och elegant.
Plattan inleds med dramatik i ”When God took a day off” och
texten är extra aktuell och tänkvärd, inte minst när det gäller utgången av det
amerikanska valet. Rasande snygg låt som är grymt snyggt producerad, där
inledningen skapar stämningen i låten direkt med en avlägsen kyrkklocka och
sjungande munkar som upptakt.
Låten ”Kingmaker” är minst lika fantastisk och det låter
snortajt när bandet drar igång, mycket tack vare den hårt slående trummisen
Allan Tschicaja, som också imponerar varje gång jag ser bandet live.
Sedan får vi prov på paret Atkins/Hammers förmåga att skriva
”hitlåtar”, med låten ”Face the world” som har en refräng som sitter precis där
den ska för att man senare går omkring och nynnar med ett fånigt leende på
läpparna.
”Humanize me” är ännu en tung låt med massor av dramatik,
där Hammer’s gitarr är vässad till det yttersta, samtidigt som Ronnie tänjer
sin röst till det allra yttersta. Behöver jag säga att refrängen är kanon!?
”Bull’s eye” är en mellanlåt med en grymt stark refräng
innan den snabba och tunga ”King of the right here right now” drar igång,
ytterligare en av favoriterna på den här eminenta platta. Stark refräng och ett
tungt och kompakt sound.
Sedan byter bandet sound än en gång med 80-tals influerade ”Heavens
little devil” som har en ovanligt melodiös refräng som det är lätt att sjunga
med i och trots att inledningen till ”Civilized monsters” skvallrar om
ytterligare en lugnare låt så dröjer det bara cirka 50 sekunder innan vi hör en
av plattans snabbaste och tyngsta spår!
Även nästa spår är ytterst tungt och groovy, den mörka ”Sickening”
som återkopplar till samma tema som man textmässigt började på med
inledningsspåret, oron över vissa mörka och allvarliga krafter som sakta men
säkert tar greppet om vår värld.
Än en gång levererar PRETTY MAIDS ett fantastiskt bra album
och den här gången tycker jag att man överträffat sig själva. Det finns kanske
inte något riktigt topp som det gjort på de två senaste albumen, men det finns desto
fler grymt starka låtar vilket gör ”Kingmaker” till den jämnaste PRETTY MAIDS
plattan hittills. Dessutom tror jag visst att gitarrist och skribent Janne
Stark fått sitta modell på omslaget, eller?...
Betyg: 9/10
Pretty
Maids ”Pandemonium”
Pretty
Maids ”Motherland”
1. When God took a day off
2. King maker
3. Face the world
4. Humanize me
5. Last beauty onearth
6. Bull’s eye
7. King of the right here right now
8. Heavens little devil
9. Civilized monsters
10. Sickening
11. Was that what you wanted
12. King maker (Extended version)
(Digital bonus track)
Här kan du se och höra videon till titelspåret "Kingmaker"!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar