söndag 17 april 2016

Recension: Messenger "Threnodies" (Inside Out)




En av 2014 års mest intressanta debuter var engelska MESSENGER’s ”Illusory vlues”, en tillbakablick in i den tidiga psykedeliska sidan av 70-talets progressiva rock, där Pink Floyd verkar ha varit en stor inspiration. Bandet gjorde succé vid flera av Europas stora festivaler och fick bland annat pris vid den årliga Progressive Rock galan. Detta har inneburit att det mest progressiva rockbolaget under de senaste åren skrivit kontrakt för att släppa MESSENGER’s nya platta. Därför så är det alltså Inside Out som släpper platta nummer två med bandet och den har fått namnet ”Threnodies”.

Redan i inledande ”Calyx” så kan man skönja en liten svängning i MESSENGERs musik. De inledande tonerna påminner faktiskt om ett spår från Stakka bo’s sorgligt underskattade album, ”Jr.”, där det låter ”depp-rock”, indie och soul på en och samma gång. Dessutom kryddar bandet med sin egen psych och udda progressiva rock. Jag ska naturligtvis inte jämföra MESSENGER med Stakka Bo men en av bandets sångare är ganska röstlik Johan Renck!
Det här tilltalar inte mig riktigt och även ”Oracles of war”, som sedan följer, är svår att smälta, när man har bandets förra platta i minne. Det här spåret är en hybrid av tidig Pink Floyd, Soundtrack Of Our Lives och Black Sabbath på ett märkligt, men ändå lite spännande sätt.

Det är först med ”Balearic blue” som jag känner igen det MESSENGER som var så lysande och klart på debutalbumet. Det finns stråk av det som vi idag kallar den polska vågen, och det är lätt att härleda det lite till det landets storheter, Riverside, fast med en med psykedelisk touch. Men fortfarande så lyckas inte MESSENGER övertyga mig på samma sätt som debuten gjorde.
Och fortsättningen av plattan lever inte heller upp till hur det lät på ”Illusory blues” vilket är riktigt tråkigt, då MESSENGER kändes som ett av de nya, spännande banden som skulle axlar manteln i en ny generation av intressanta progressiva rockband. ”Threnodies” är en blandning av modern progressiv rock och indierock med ekon från psykedelisk rock från det märkligt levande 70-talet. Men de sju spår som MESSENGER presenterar på nya plattan vill inte på allvar engagera eller beröra. Det känns faktiskt lite trött och oinspirerat och efter flera genomkörare så fastnar inte ett enda av plattan spår. En stor besvikelse faktiskt…

Betyg: 5/10

Soundtrack Of Our Lives ”—”
Pink Floyd ”—”

1.       Calyx
2.       Oracles of war
3.       Balearic blue
4.       Celestial spheres
5.       Nocturne
6.       Pareidolia
7.       Crown of ashes

 Smakprov på plattan här!


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar