PRIMAL FEAR behöver troligen ingen introduktion, då det här
bandet numera är en av Tysklands största metallband. Bandet har släppt elva
studioplattor sedan starten 1997 och 21 år senare så är man faktiskt större än
någonsin. Nya fans har strömmat till, tack vare bandets två sista album,
”Delivering the black” och ”Rulebreaker”, som bjöd på bandets patenterade tyska
snabbhet och tyngd, men samtidigt med en nya melodiös inramning där låtar som
”Angel of mercy”, ”The end is near”, ”King for a day” och mästerverket ”When
death comes knocking” blivit stora favoriter hos fansen.
Och alltsedan PRIMAL FEAR skrev på för italienska Frontiers
Records 2007 och släppte plattan ”New religion” så har bandet skruvat upp
förväntningarna inför varje nytt album och fansen har blivit fler och fler.
Därför har förväntningarna på nya plattan ”Apocalypse” naturligtvis varit
skyhöga och gitarristerna Alex Beyrodt och Tom Naumann, bassisten Matt Sinner,
trummisen Francesco Jovino och sångaren Ralf Scheepers har, tillsammans med
svenske gitarristen och låtskrivaren Magnus Karlsson, som är PRIMAL FEAR’s
sjätte men osynlige medlem, knopat ihop elva nya spår (plus tre bonusspår för
den obligatoriska deluxe versionen) till nya plattan som precis släppts ut i
handeln.
Efter ett kort intro som bär samma titel som albumet, så hamrar
trummisen Francesco Jovino på i ett mördartempo i powermetaldängan ”New rise”.
Visserligen så är det mer eller mindre standard för dagens metalband att inleda
i ett vansinnestempo, men det här låter mer som tidiga PRIMAL FEAR än som
bandet låtit på de senaste plattorna. Inget fel på låten dock, och även
efterföljande ”The ritual” får mig att tänka mer på plattor som släpptes på
bandets förra label, Nuclear Blast, än de senaste årens Frontiers Records. Det
låter råare, grymmare och mer kompromisslöst tungt.
Lite mer ”normalt” hårdrockstempo blir det därefter i den
starka ”King of madness”, som är en av plattans bästa spår. En låt med mer
dynamik och variation och en grymt stark melodi i refrängen.
Tillbaka i powermetal tempo är det sedan i en tunga och
snabba ”Blood, sweet & fear” och även här så har grabbarna fått till en
makalöst grym refräng som det är lätt att få på repeat i skallen!
De hårda tyskarna bjuder upp till plattans stora power
ballad i ”Supernova” och det här har visat sig att de är grymt duktiga på. Den
här låten är inget undantag, men kanske inte riktigt lika stark som ”Fighting
the darkness” från ”New religion”-plattan, eller ”The sky is burning” från
förra albumet ”Rulebreaker”.
Övriga spår som bör nämnas från PRIMAL FEAR’s nya alster är
den blytunga ”Hounds of justice”, där gitarr riffet i och för sig påminner om
en tidigare PRIMAL FEAR låt, men bandets råa sound och den starka refrängen är
bara så bra! Sedan råkar ju en av världens absolut bästa sångare också sjunga
med en kraft och pondus som är unik.
”Eye of the storm” är plattans längsta spår med sina prick
åtta minuter och det ger bandet utrymme att stoppa in lite symfoniska element
och göra ett större arrangemang i låten. En snygg och stark midtempolåt.
Avslutningsvis rockar bandet till det i ”Cannonball” på
ordinarie version, medan det är ytterligare tre spår på deluxeutgåvan, Hur
dessa låter, ja det återstår att höra när jag köpt mitt eget exemplar av
albumet, för det här är en platta som man bör äga fysiskt (vilket man bör göra
med all sin musik!).
Det tog lite tid att lära sig tycka om den här plattan, men
redan efter en tre-fyra lyssningar så är åtminstone jag såld.
Betyg: 8/10
Judas Priest ”—”
Gamma Ray ”—”
1.
Apocalypse
2.
New rise
3.
The ritual
4.
King of madness
5.
Blood, sweat & fear
6.
Supernova
7.
Hail to the fear
8.
Hounds of justice
9.
The beast
10.
Eye of the storm
11.
Cannonball
12. Fight against evil (Bonus
track-Deluxe version)
13. Into the fire (Bonus track-Deluxe
version)
14. My war is over (Bonus track-Deluxe
version)
Här kan du njuta till videon av låten "King of madness"!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar