Efter förhandsinformation om engelska AOR bandet DARE’s nya
platta, ”Sacred ground”, som skvallrade om bästa albumet sedan bandets
fantastiska debutplatta, så var jag naturligtvis rejält nyfiken på hur det
skulle låta. Därför så tog jag med mig plattan under min semester och
förhoppningarna om en återgång till hur bandet lät på den numera klassiska
plattan ”Out of the silence” från 1988, fanns där någonstans. Faktum är att ”Out
of silence” tillhör de tio album som jag skulle ta med mig till en öde ö, ett
album som bjuder på musik och låtar som till viss del har format mig på flera
sätt, både som musikaliskt fan och som människa.
Men efter ”Out of silence” så har det inte varit så mycket
med bandet DARE och den tidigare Thin Lizzy keyboardisten Darren Wharton. ”Blood
from a stone” kom tre år senare och då hade bandet ett ultimatum från sitt
skivbolag att ”tuffa till sig”, annars så skulle man inte få fortsätta sitt
kontrakt. Resultatet blev en stor flopp, men jag har ändå omvärderat den
direkta besvikelse som jag hade när jag första gången hörde plattan och sedan
aldrig mer rörde den, förrän för några år sedan när den återutgavs på CD.
Faktum är att det är DARE’s nästa bästa platta i karriären.
Nytt kontrakt skrevs med tyska MTM Records som släppte ”Calm
before the storm”, när Darren återhämtat sig från sågningarna av ”Blood from a
stone” ytterligare sju år in i framtiden, till året 1998. Det här är en platta
som Darren själv aldrig var riktigt nöjd med och han gjorde därför en ”Calm
before the storm 2” fjorton år senare. Jag tappade helt intresset i och med ”Calm
before the storm” och mer tråkigt och tröttare blev det tydligen för varje
platta som bandet släppte ifrån sig.
Nya ”Sacred ground” tar vid där de senaste fem plattorna
avslutades. Men faktiskt så glimrar det till på några av plattans elva spår. ”Days
of summer” är inte helt dum och har en refräng som är ovanligt livfull och
melodiös för att vara DARE av idag, och Vinny Burns gitarr har fått lite mer
utrymme över lag på nya plattan.
Snyggast på nya plattan är balladen ”Like the first time”
som har en melodi som påminner lite i stil om hur det lät på debutplattan. Dock
är arrangemanget onödigt fegt tycker jag.
Även avslutande ”Along the heather” kan rekommenderas, med
riktigt snygg refräng. Annars är det mest lika segt som ett vältuggat tuggummi och
kanske att de keltiska inslagen i DARE’s musik inte tilltalar mig helt och
hållet. Men ska det vara så svårt att skriva låtar lika briljanta som på
debuten igen?
Betyg: 5/10
Dare ”Calm
before the storm”
Dare “Beneath
the shining water”
1. Home
2. I’ll hear you pray
3. Strength
4. Everytime we say goodbye
5. Days of summer
6. Until
7. On my own
8. All our brass was gold
9. You carried me
10. Like the first time
11. Along the heather
Här kan du höra "Days of summer" från nya platta!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar