söndag 19 juni 2016

Recension: First Signal "One step over the line" (Frontiers)

2010 såg konceptet FIRST SIGNAL dagens ljus, och det var kanadensiske sångare Harry Hess (Harem Scarem) och Dennis Ward (Pink Scream 69) som filat på ett gäng låtar tillsammans, som skrivits av olika låtskrivare som på något sätt var knutna till italienska Frontiers Records. Det albumet var mycket väl mottaget och öppnade troligen också dörren för den återförening som Harem Scarem gjorde några år senare. Det är nu dags för album nummer två för FIRST SIGNAL, som får anses vara ett projekt kring sångaren Harry Hess, skapat av en viss Serafino Perugino – Frontiers Records grundare – eftersom Dennis Ward inte längre är kvar i teamet. Och om detta kan man tycka vad man vill. Det hade kanske varit bättre att kalla projektet för något annat…

För på sedvanligt vis när det gäller Frontiers projekt så är det olika låtskrivare som fått skriva musik till just det här projektet men det är också en producent med i bilden som tagit över efter Dennis Ward, ingen mindre än Daniel Flores (Murder Of My Sweet, Find Me). Han spelar dessutom alla trummor och keyboards, medan Michael Palace sköter gitarrer och bas. Michael kommer Ni att få höra mer av eftersom hans eget band, Palace, kommer att släppa debutalbum på Frontiers senare i sommar.

Harry har en grymt härlig sångröst som också är Harem Scarem’s varumärke, plus att det bandet oftast gör riktiga kanonplattor. Det var 1991 som kanadensarna släppte sitt debutalbum, men det stora genombrottet kom två år senare med ”Mood swings”, där bandets signum utvecklats till en fulländad melodiös rockstil, där alltså Harry var en stor bidragande orsak med sin raspiga röst. På nya albumet med FIRST SIGNAL, kallat ”One step over the line” efter en av plattans låtar, har Daniel Flores i första hand försökt att återskapa det soundet, men man kan också höra en hel del influenser från hans egna projekt.

Tyvärr har jag ingen information om vem som skrivit låtmaterialet på det här albumet, men jag tycker faktiskt att det är ett strå vassare än vad förra plattan var. Jag fullständigt älskar ”She’s getting away” som är en grymt snygg och dramatisk AOR dänga där Harem Scarem, Find Me och Murder By My Sweet har kokats ihop till en musig gryta. Än bättre är balladen ”Weigh me in” som jag har som stor favorit från det här albumet och som jag alltid repeterar några gånger när den dyker upp i spelaren. Årets låt kanske?

Det är mycket hög standard på alla spår på ”One step over the line” och förutom de två tidigare nämnda spåren så kommer alla älskare av melodiös rock och AOR att hitta flera egna favoriter bland spår som ”Love run free”, ”Love gets through” och power balladen ”Still pretending”. Kanske blir din favorit i stället den mäktiga ”Broken”, där Harry sjunger helt fantastiskt, eller den fantastiska och melodiösa ”Kharma”. Egentligen är det bara att välja, då man staplar det ena grymma spåret efter det andra. Jag har dock valt ”Weigh me in” som kommer att snurra lite oftare än övriga spår, men det här är en mycket stark AOR-platta som kommer att leva kvar länge.

Betyg: 9/10

Harem Scarem ”—”
Find Me ”—”

1.       Love run free
2.       Love gets through
3.       Still pretending
4.       Broken
5.       Kharma
6.       Minute of your time
7.       She is getting away
8.       December rain
9.       Weigh me in
10.   Pedestal
11.   One step over the line

 Här kan du höra låten "Love gets through"



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar