”Coup the grace”, som släpptes 2010, och ”Ghost of
Graceland” från 2016, är två av mina personliga favoritplattor från det här
seklet. Båda är produkter från Sveriges, kanske, genom tiderna bästa melodiösa
hårdrockband. Jag tänker på TREAT, som slog igenom strax efter att Europe
äntrade scenen på svenska rockscenen. För egen del så har jag alltid haft TREAT
som favoriter framför Europe, trots att jag inte alltid varit speciellt
förtjust i Robban Ernlund som sångare. Faktum är att jag fortfarande håller
albumet ”Treat”, där Mats Levén sjunger, som bandets absolut bästa platta.
Men sedan återföreningen 2006, så har Robban varit en stark
och stor profil i bandet och deras två senaste plattor är bland det bästa som
man kan hitta i modern tid när det kommer till melodiös hårdrock. Det tog sex
år mellan dessa två album, men redan efter två år så är TREAT tillbaka med
albumet ”Tunguska”, ett album var titel indikerar att det skall slå ner som en
kraftig explosion i våra rockskallar. Hur det är med den saken lär Du snart få
veta, om du läser vidare…
”Tunguska” var platsen där en enorm explosion ägde rum 1908,
och platsen ligger avlägset i Sibirien, vilket gjorde att det, så vitt man vet,
inte kom några människor till skada. Varför plattan fått det namnet framkommer
inte när jag tar mig an att läsa igenom det medföljande releasebladet, för
TREAT’s musik har aldrig varit speciellt våldsam eller spridit några budskap om
förintelse. Tvärtom är TREAT oerhört melodiös och Anders Wikström, bandets
gitarrist tillika bandets huvudlåtskrivare, har en fingertoppskänsla när det
gäller melodier. Namnet ”Tunguska” återfinns också i inledande låten ”Progrenitors”,
som betyder anfader eller föregångare, och handlar bland annat om smällen i
Sibirien, som i vissa teorier berodde på aliens som krockade med jorden, men
den troliga orsaken var istället att någon typ av himlakropp kolliderade mot
vår planets yta. En härligt skönt melodiös inledning i bästa TREAT stil.
Det starkt melodiösa fortsätter sedan i låten ”Always have,
always will” och ”Best of enemies” driver på med ännu mer melodiös hårdrock. ”Rose
of Jericho” är en av plattas starkaste spår, med en löjligt snygg gitarrslinga
och en überstark refräng, nästan i klass med ”Better the devil you know” eller ”Skies
of Mongolia”, bästa spåren från TREAT’s två tidigare plattor.
Nya albumet är lika magnifikt perfekt skrivet, utan någon om
helst utfyllnad och ett andra favoritspår på plattan är singelspåret ”Build the
love”, som har en grymt snygg orgelfigur i versen och där refrängen är
överjordiskt bra.
”Riptide” är ett annat spår som också sticker ut med en
stark refräng och en memorabel melodi, snygga harmonier och naturligtvis en
stark produktion, något som också genomsyrar hela plattan.
”Tomorrow never comes” är en lite lugnare låt, men minst
lika melodiös som de övriga på albumet och efter den kommer två låtar till som
båda är betydligt bättre än mycket annat som släpps.
TREAT har gjort det igen, men nya albumet är kanske inte
riktigt lika vasst som de två föregångarna. Ändå är den här plattan utmanare
till en av årets bästa rockplattor!
Betyg: 8/10
Treat ”Ghost
of Graceland”
Europe ”Last
look at Eden”
1.
Progrenitors
2.
Always have, always will
3.
Best of enemies
4.
Rose of Jericho
5.
Heartmath City
6.
Creeps
7.
Build the love
8.
Man overboard
9.
Riptide
10.
Tomorrow never comes
11.
All bets are off
12.
Undefeated
Se videon till låten "Build the love" här!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar