Engelska BLOOD RED SAINTS debuterade 2015 på Frontiers
Records med plattan ”Speedway”, en samling låtar som lät mycket engelsk AOR,
typ Heartland eller FM. Fast lite mer anonymt och lite mindre bra. Albumet var
helt okej, men jag hade inte riktigt förväntat mig att bandet, som består av
Peter Godfrey (In Faith) på sång, Rob Naylor (Angels Or Kings) på bas och Lee
Revill (Gary Hughes Band) på gitarr och de två nya herrarna Neil Hibbs (Shy) på
gitarr och Andy Chemney (Angels Or Kings), skulle få förnyat förtroende och
återkomma med en uppföljare. Nu är det i och för sig inte Frontiers som släpper
nya albumet utan AOR Heaven, men ändå.
”Love hate conspiracies” inleder med ”Another freak” och
genast hör man att något förändrats i bandets ljudbild. Det har blivit lite
mörkare och lite hårdare och mycket har man nog nytillskottet, gitarristen Neil
Hibbs att tacka för det. Influenserna från engelsk AOR finns kvar men kanske
inte just i detta nummer utan bandet låter här mer modernt och rått.
I ”Live & die” har man nog fått en överdos av tidiga Bon
Jovi, för Pete låter här och där nästan som John Francis Bongiovi, Jr i rösten.
En riktigt bra och snygg låt som sätter sig på hjärnan.
”Wake up” är också en riktigt bra power ballad med snygga
melodier och en läcker refräng och soundet är starkt sent 80-tal, någonstans
mellan Def Leppard och Bon Jovi, med en lite twist av danska Pretty Maids.
Redan här så har denna engelska kvintett övertygat mig att de var värdiga att
få en andra chans!
För den här plattan blir bara bättre och bättre för varje
gång jag hör den. Det släpps en hel del melodiös rock och AOR under ett år och
det är några få plattor som man brukar komma ihåg. Fortsättningen av det här
albumet håller i stort sett samma goda kvalitet som inledningen så jag är
övertygad att det här blir en av de plattor som jag kommer att minnas bäst från
det här året. Balladen ”Exit wounds” är en av plattans starkaste med en riktigt
grym refräng och den tunga ”Something in your kiss” är en modern Def
Leppard-lik låt som vuxit fram som en av mina favoriter på albumet.
Riktigt snygg är titelspåret, som också har en viss Def
Leppard skugga över sig, och som har en grymt stark refräng samt i likhet Def
Leppard, ett modernt uppdaterat arrangemang.
Albumets andra ballad heter ”Arms wide open” och är även det
en stark låt, där bandet flirtar vilt med Bon Jovi influenser. BLOOD RED SAINTS
låter faktiskt så som jag tror många tycker att Bon Jovi borde låta, så som
megarockbandet lät när de var som bäst.
I ”Is it over” gästar sångaren Paul Laine både som sångare
och som låtskrivare, då han sjunger duett med Pete i en lite ruffigare låt som
har mycket charm. Paul Laine känner säkert de flesta igen från Danger Danger
och från bandet Defiants som släppte en av 2016 års starkaste album.
Ytterligare en gästlåtskrivare finns representerad på
albumet och det är Steve Brown från Trixter och Tokyo Motor Fist som skrivit
plattans avslutningsspår, ”Turn on the night”. En värdig avslutning med en
rockrökare med starkt Trixtersound.
”Love hate conspiracies” är inget annat än en härlig
överraskning! Jag var lie tveksam först, men efter några genomkörare så blev
plattan bättre och bättre. Mycket positivt och starkt från ett av engelsk
melodiös rocks stora framtidshopp, eller?
Betyg: 8/10
Def Leppard ”—”
Bon Jovi ”—”
1.
Another freak
2.
Live & die
3.
Wake up
4.
Exit wounds
5.
Something in your kiss
6.
Love hate conspiracies
7.
Arms wide open
8.
Is it over
9.
Sometimes
10.
Rise again
11.
Turn on the night
Här ser du videon till låten "Live & die"!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar