STEELHEART var aldrig speciellt stora i Sverige. Debuten
släpptes 1990 och innehöll balladen ”I’ll never let you go” som fick stor
uppmärksamhet i Japan (var annars?), men det som man mest kommer ihåg från den
låten var sångaren Miljenko Matijevics extremt höga falsett. Bandet kom i det
som senare har beskrivits, hårdrockens dödsryckning, då grungen slog ut allt i
sin väg. 1992 var det rena självmordet att släppa polerade hårdrocksplattor,
men STEELHEART släppte ”Tagled in reins”, som var, och är, en riktigt bra
platta med tidens mått mätt, men succén uteblev överallt, utom i Japan.
Under turnén som följde så råkade Mijenko ut för en olycka
på scenen som skulle visa sig innebära slutet för den versionen av STEELHEART.
Dock kan han skatta sig lycklig idag, för den strålkastarramp som han klättrade
upp i var inte förankrad och hela kalaset rasade rätt över honom. Det visade
sig senare att han hade ådragit sig huvudskador som kunde ha gjort honom
invalid eller värre…
Fyra år senare så återvände Miljenko med sitt STEELHEART i
ny form och albumet ”Wait” visade upp ett annorlunda sound, där bandet
uppdaterats med den nya tidens rockinfluenser, men ”We’ll die young” kanske
några minns som ett av spåren till filmen ”Rock star”, med Mark Wahlberg i huvudrollen.
Och det är i och med den filmen som Miljenko är mest känd, eftersom det är hans
röst som hörs när Mark sjunger på scen!
Miljenko Matijevic är nu tillbaka och har spelat in ett helt
nytt album för Frontiers Records och det här är en platta som skivbolaget
verkar tro mycket på. STEELHEARTs influenser från Led Zeppelin är tydliga i
inledande ”Stream line savings” och Miljenko sjunger fortfarande övernaturligt
bra, med extrem falsett som sitt ultimata vapen.
I ”My dirty girl” är soundet skitigt och band som Slaughter
eller Skid Row poppar upp i bakhuvudet, med det finns en skarpare finess i
Matijevic kompositioner och arrangemang. Refrängen är grymt
beroendeframkallande och parkerar sin enkelhet och effektivitet hos dig som
lyssnar varken du vill eller inte.
”Come inside” är en suggestiv låt med ett tungt gung, vassa
gitarrer, en ylande Miljenko och viss modern teknik i arret. En av plattans
starkaste spår.
Även ”My word” är en av mina favoriter och jag tänker direkt
på Winger, ett av vår tid mest innovativa melodiösa rockband. Det här är ett
spår som är annorlunda men som ändå håller sig till fasta konventioner inom
rocken.
Efter de fyra första spåren byter plattan fokus och tre lugna
eller halvlugna låtar presenteras på rad. Först ut är singelspåret ”You got me
twisted” som det också gjorts en video till som Ni kan spana in via länken
nedan. Det här är en power ballad av klassiskt snitt och riktigt bra faktiskt.
Efterföljande ”Lips of rain” är också singel från plattan
som precis släppts med tillhörande video. Den här låten är en ren ballad där
större delen av låten bara innehåller pianokomp och stråkar. Det låter lite
Cheap Trick om den här låten faktiskt och även den här låten är riktigt bra.
Ballad nummer tre heter ”With love we live again” och det
blir en ballad för mycket för mig om man säger så.
Som tur är så rockar de loss på nytt i ”You got me runnin’”,
ett spår som är helt okej, men albumet avslutas sedan av ytterligare en power
ballad och sist på plattan blir det pianoballad i ”I’m so in love with you”.
Det blir alldeles för mycket ballader!
”Through worlds of stardust” heter nya plattan som inleder
lovande, men där jag blir riktigt besviken när Miljenko sedan levererar fem
lugnare låtar mot slutet. Lite svårt att hålla mig vaken har jag…
Betyg: 6/10
Led Zeppelin ”—”
Skid Row ”—”
1.
Stream line savings
2.
My dirty girl
3.
Come inside
4.
My world
5.
You got me twisted
6.
Lips of rain
7.
With love we live again
8.
Got me running
9.
My freedom
10.
I’m so in love with youHär är länk till videon "You got me twisted"!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar