Recension: Bent Knee "You know what they mean" (Inside Out)

En av 2017 års mest intressanta skivsläpp kom från Bostonbandet BENT KNEE, som knockade mig med en annorlunda och fantastiskt visuell och livfull form av indierock, med en hel del progressiva inslag. Det var nog därför som tyska Inside Out föll för denna sextetts märkliga musik. Albumet ”Land animal” var bandets tredje fullängdsalbum, men det var nu det hände saker över större delen av världen. Courtney Swain’s magiska sätt att sjunga på, i kombination med trummisen Gavin Wallace-Ailsworth oerhörda sväng tillsammans med bassisten Jessica Kion samt gitarristen Ben Levins variationsrika spel.  Sättningen kompletteras med en violinist (Chris Baum) och en ”ljudkonstnär” vid namn Vivian Welch.

I dagarna har bandet släppt sitt fjärde album, ”You know what they mean” och det är Inside Out som släpper även denna platta. Fastnade Du, som jag, för bandets fantasieggande art rock på förra albumet, så kanske Du, som jag, undrar lite vad det är som sker, när man första gången laddar CD-spelaren med albumet. Ljudbilden är betydligt råare och de 13 spåren som plattan består av låter mer åt indie-hållet än den moderna progressiva inriktning som bandet presenterade på ”Land animal”. Jag har svårt för det överstyrda soundet, med distorsion på både det ena och det andra, och trummorna låter som de vore köpta på Ge-Kås!

Försmak på nya albumet kom i form av låten ”Hold me in”, där man direkt kan ana en stiländring. Courtney Swain’s magiska röst är, utan tvekan, bandets stora tillgång, och hade det inte varit för henne så vet jag inte riktigt om det här hade fungerat. Det är en okej låt som har ett grymt härligt gung i versen.

Andra singel blev låten ”Bone rage” och ska jag vara ärlig så trodde jag att det var något fel på min dator när jag första gången hörde låten, då inledande oljudet är direkt obehagligt att lyssna på. Det är heller inte någon av plattans bättre spår, men en intressant kombination av Björk och tidig Black Sabbath!

På CD’n ligger ”Give us the the gold” mitt emellan de två tidigare nämnda singelspåren och här låter det genast mycket bättre. Det här är en låt som visar den magi och stämning som jag fastande för på förra plattan.

Ett annat spår som jag tycker sticker ut är ”Egg replacer”, vars vers är avvaktande och stämningsfull för att sedan explodera i en refräng som har massor av attityd.

”Cradle of rocks” är en härlig poplåt med snygga melodier, men där bandets nya, råare sound inte är till någon fördel i mina öron.

Därefter tappar plattan fart, man satsar på dist och oljud istället för att skriva låtar som fastnar. Dessutom så saknar jag de kvirkiga och småtokiga infallen som förra plattan hade.

”Catch light” är ett undantag på senare delen av plattan, en suggestiv popig sak med en riktigt bra refräng.

”You know what they mean” visar upp ett annorlunda BENT KNEE än förra plattan. Det är absolut inte en dålig platta, men det här håller inte alls samma standard som ”Land animal”!

Betyg: 6/10

MorTar ”—”

Björk ”—”

1.       Lansing

2.       Bone rage

3.       Giveus the gold

4.       Holdme in

5.       Egg replacer

6.       Cradleof rocks

7.       Lovell

8.       Lovemenot

9.       Bird song

10.   Catch light

11.   Garbageshark

12.   Golden hour

13.   It happens

Här ser Du videon till "Hold me in"!