Svenska TREAT är aktuell med nytt album, sex år efter det
fantastiska albumet ”Coup de grace”. Att nya plattan, ”Ghost of graceland”
blivit av är ingen självklarhet då det hette att bandet skulle göra sin
avskedskonsert på Sweden Rock 2013, som sedan byggdes på med fler datum under
sommaren som blev till en turné framåt slutet av året och sedan började de
numera medelålders herrarna att blicka framåt mot nya äventyr. Ett äventyr som
så här långt resulterat i bandets sjunde studioplatta under sin dryga 30-åriga
karriär.
Förra plattan, ”Coup de grace” var så nära ett mästerverk i
genren som man kan komma med åtminstone två riktigt rysligt bra klassiker i
melodiös rock, i form av låtarna ”Roar” och ”Skies of Mongolia”. Dessutom så
var resten av plattan också fylld alldeles lysande melodiös hårdrock av allra
yppersta kvalitet. En riktig tiopoängare faktiskt! Hur i hela friden skall man
kunna toppa det?
Ja, man kan ju gå ut hårt och leverera lika melodiös
hårdrock där refrängerna inte är lika förutbestämda som mycket är i den här
genren. TREAT, eller kanske i första hand bandets förste låtskrivare Anders
Wikström, är mästare på att spetsa till melodierna med harmonier som är utöver
det vanliga. Ta ett spår som ”Better the devil you know” som inleder med ett
riktigt klassiskt härligt gitarr riff och en vers som vilket annat band i samma
klass kan leverera. Men när man kommer till refrängen så är det så underbart
melodiöst och man löser ackordföljderna på ett annorlunda vis än vad alla andra
band brukar göra. Man tar inte den enkla vägen utan läser och färgar musiken på
ett mer livfullt vis, något som man också kan beteckna som något typiskt
svenskt.
Och TREAT visade på förra plattan att man har känsla för hur
man leker runt med harmonier och det har man fortsatt med på nya plattan med
stor framgång.
Lika snygg är ”Endangered”, så snygg att jag ryser av
välbehag när refrängen drar igång, så snygg att jag inte kan låta bli att le så
där fånigt för att jag mår så ofantligt bra av att höra så här bra musik!
I ”Inferno” lyckas man stjäla lite i temat från ABBA och det
är så snyggt, så kärleksfullt och så förbenat bra och jag är hur såld som helst
på den här låten.
Och när ”Endangered” tonat ut med sin fantastiska refräng så
startar ”Alien earthlings”, vars refräng är minst lika ”jaw-dropping”, en låt
som har tyngd, ett driv och där refrängen är magisk och håren reser sig
flertalet gånger när jag lyssnar mig genom den här plattan.
Bandet består av samma kärna som förra gången, men ny på bas
är Pontus Egberg (Ignition, King Diamond, Poodles) som tagit över efter Nalle
Påhlson från senaste plattan och Fredrik Thomander som spelat med bandet live
de senaste åren. Robert Ernlund sjunger på elva av de tolv spåren, och Anders
Wikström debuterar som sångare på den vackra balladen ”Together alone”.
Tillsammans med Patrick Appelgren på keyboards och trummisen Jamie Borger så
har TREAT gjort det igen. Fullständigt makalöst lysande och ännu en klassiker
från detta långlivade svenska band. Men fantastiska låtar som ”Better the devil
you know”, ”Endangered”, ”Alien earthlings”, ”Nonstop madness” och ”House on
fire” så har jag god musik att lyssna på länge, men låt det inte ta sex år igen
innan nästa platta tack!
Betyg: 10/10
Europe ”—”
Bon Jovi ”—”
1.
Ghost of graceland
2.
I don’t miss the misery
3.
Better the devil you know
4.
Do your own stunts
5.
Endangered
6.
Inferno
7.
Alien earthlings
8.
Nonstop madness
9.
Too late to die young
10.
House of fire
11.
Together alone
12.
Everything to everyone
Smakprov från platta i from av titelspåret hittar Du här!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar