För två år sedan släppte det udda engelska rockbandet
KNIFEWORLD sitt andra album, på det respekterade skivbolaget Inside Out. Man
har en viss förväntan på plattor som släpps på detta bolag och kvalitativ
progressiv rock och metal har man kunnat höra en masse, samtidigt som nya
förmågor har tagit plats i musikens värld tack vare dem. Men för dem som inte hört
KNIFEWORLDs första platta, eller var bekant med Kavus Torabis kvirkiga engelska
pop i bandet Cardiacs, hade en ny musikalisk värld att upptäcka i och med
albumet ”The unravelling”. Det var en platta som tagit lång tid att spela in
och som också innebar en personligt tung tid för Torabi. Resultatet var magnifik
poprock med klara indie och new wave inslag, draperade i progressiv rock, och
band som XTC, Oingo Boingo, Utopia och även stråk av Frank Zappa kunde höras.
Nu släpper bandet sin tredje platta och man ville den här
gången inte spendera en massa tid i studion så man bokade bara in nio dagar och
det är vad nya albumet ”Bottled out of Eden” har fått på sig för att mogna till
en färdig produkt. Den stora skillnaden är att nya plattan låter mer live och
mer organisk i jämförelse med den tungt producerade ”The ravelling”. KNIFEWOLRD
håller sig med en del oväntade instrument i sin sättning vilket gör att man bland
annat hör en hel del blåsinstrument, såsom saxofoner, klarinett och bastuba.
Bandet består av åtta musiker, varav tre är blåsare och dessa instrument används
flitigt vilket gör att ljudbilden är rejält annorlunda mot allt som Inside Out annars
släpper ifrån sig.
Dessutom så har Kavus sånghjälp på flera av spåren av två av
bandets medlemmar som råkar vara kvinnor, vilket också varierar sånginslagen.
Sammantaget så blir bandets musik en smältdegel av lite allt möjligt, men nya
albumet är betydligt popigare än förra plattan, och den som förväntar sig
experimentellt och progressivt tror jag kommer att bli lite besviken, trots att
det här inte handlar alls om någon konventionell popmusik. Nej, KNIFEWORLD är
allt annat än radiovänligt popskval för det finns annorlunda lösningar i varje
riff och i varje arrangemang. Kavus Torabi är en nutida Andy Partridge (XTC)
eller möjligen Todd Rundgren och har mer släktskap med engelsk folkmusik och
new wave än med utstuderad progressiv rock, typ Spock’s Beard, Flower Kings
eller Bearfish, några av det riktigt stora artisterna i Inside Outs
artiststall.
Jag känner spontant inte samma entusiasm för det här albumet
som jag gjorde för ”The unraveling” och det beror mest på att jag saknar de
mest galet experimentella inslagen som gjorde förra platta så lysande. Det kan
också bli lite för lättviktigt popigt i längden för min del, men Torabi är en
härlig figur i musikvärlden som verkligen går sin egen väg och vågar vara egen.
”Foul temple” är ett av de spår där bandet tar ut svängarna mer, ett spår som i
stort är akustiskt och där det vackra samsas med dissonant fulhet. ”I must set
fire to your portrait” är ren indiepop med en intelligent touch och också ett
spår där man tar ut svängarna och töjer på konventionerna. Ett spår som jag är
säker på att Frank Zappa hade gillat.
Bäst på plattan är inledande ”High / Aflame” vars
arrangemang innehåller en hel del österländska element och det känns lite kosmiskt
och ”flummigt”.
”Bottled out of Eden” är en sångcykel som är inspirerad av
erfarenheter kring nära och käras bortgång, låtarna handlar om förluster men
också om att hitta hoppet igen efter en sådan förlust. Trots ett ämne som måste
ses som tragiskt och negativt så är inte musiken direkt i moll. Jag är inte
lika entusiastisk som jag var efter att lyssnat på förra plattan men det här är
ändå härligt udda och annorlunda!
Betyg: 7/10
XTC ”—”
Iamthemorning ”—”
1.
High / Aflame
2.
The germ inside
3.
I am lost
4.
The deathless
5.
Foul temple
6.
Vision of the bent path
7. I must set fire to your portrait
8. Lowered into necromancy
9. A dream about a dream
10. Secret words
11. Feel the sorcery
Lyssna på låten "High / Aflame" här!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar