lördag 22 april 2017

Recension: Hidden Lands "Halycon (Progress Records)








Då var det dags för Uppsala bandet HIDDEN LANDS att släppa uppföljare till albumen ”In our nature” och ”Lycksalighetens ö”, två av senare års mest intressanta progressiva plattor släppta av ett svenskt band. Intressant på så sätt att HIDDEN LANDS skapat ett sound som på flera sätt är rätt så unikt. Hjärnan bakom bandet är keyboardisten Hannes Ljunghall, som skrivit nästan all musik, och som är mest dominerande i ljudbilden med sina analoga synthar, orgel och även gitarr. Gitarren var från början helt frånvarande men dök upp i små doser i och med förra albumet. På nya albumet ”Halycon” så använder sig Hannes av gitarren ännu lite mer, men det är fortfarande keyboarden som är huvudingrediensen i det här bandets musik.

Jag jämförde bandet med de stora giganterna Björn J:son Lindh, Janne Schaffer och Stefan Nilsson på förra plattan och det finns vissa likheter även på nya albumet. Kanske inte i stil men väl när det kommer till hur bandet, eller i första hand Hannes, ”tänker” musik. Jag hade också en referens till det gamla Svensk-finska fusionbandet Made In Sweden och speciellt i de instrumentala styckena så genomsyras musiken av 70-talssound med inslag av fusionjazz. ”Ulleråker” är ett exempel på detta där man inleder i en nästan improvisatorisk form där gränslandet mellan klassisk musik och jazz suddas ut. Spännande och intrigerande!

Efter den intrikata inledningen och udda takterna i ”The prince of goofs” så startat bandet upp soundtracket till den här plattan, den majestätiska ”Water spirit” där musiken tar oss med på en 10 minuter lång resa in i den ”gömda skogarna” beskrivet av Tolkien eller C.S. Lewis, fast tolkat av HIDDEN LANDS. Man kan föreställa sig troll, älvor och sagoväsen dansande en marsch mot en ännu inte namngiven händelse.
”No one is in this for love” låter väldigt mycket symfonisk rock al a 1970-talet, med vintage synthar, en varm ljudbild och vilda och vågade vägar när det gäller musikaliska idéer.

En annan mycket stark upplevelse är låten ”The silent service”, en vacker och känslosam låt, utan allför mycket taktbyten faktiskt, som är så varmt producerad men som samtidigt har en tungt vilande melankoli över sig. En magiskt känslofylld låt som visar HIDDEN LANDS storhet och styrka.
Flera av spåren sitter mer eller mindre ihop med varandra, utan avbrott, och det får mig att fundera på om det kanske finns en röd tråd, ett koncept, men informationen om musiken på albumet är ganska minimal så det är troligen så att det är lyssnaren som själv får avgöra. Jag tycker att det här albumet, från att inledningsvis inte alls klicka med mig, vuxit fram till att bli en lyxig trerättersmeny med både kaffe och avec. Det är få band förunnat att lyckas hitta en egen identitet men HIDDEN LANDS har verkligen hittat rätt och det är en fröjd att lyssna på det här bandet.

Plattan avslutas med den übervackra ”Rooftop farewell” som är det spår med HIDDEN LANDS som jag tror har minst keyboards någonsin. I den inledande versen verkar det inte finnas någon ton från keyboards alls. Däremot så hittar vi en hel del akustisk gitarr och en, vilket är allra viktigast, grymt snygg refräng.
”Halycon” är en egensinnig platta som samtidigt är lättillgänglig och innehåller mycket starka melodier och harmonier. HIDDEN LANDS förvaltar svensk progressiv rock med en kärlek och fantasi som är remarkabel. Snyggt och vackert!

Betyg: 8/10

Beardfish ”—”
Made In Sweden ”—”

1.       The prince of goofs
2.       Water spirit
3.       Ulleråker
4.       No one is in this for love
5.       The silent service
6.       Songbirds
7.       Octavius
8.       Rooftop farewell

 Här kan du lyssna till den fantastiska låten "Water spirit"!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar