Svenska MURDER OF MY SWEET är aktuella med sitt fjärde album
och mannen bakom bandet heter Daniel Flores, en multiinstrumentalist som även
visat sig ha talang som låtskrivare och producent. Många känner säkert igen
hans namn från andra plattor, såsom Frontiers acten Find Me, men hans
huvudinstrument är trots allt trummor, något som han spealde med sitt första
band, Mind’s Eye.
Förutom Daniel så är det sångerskan Angelica Rylin som man
förknippar mest med MURDER OF MY SWEET, då det är denna duo som varit intakt
sedan starten för tio år sedan. Övriga musiker är Christopher Vetter på gitarr
och Patrik Janson på bas.
Bandets förra album, ”Beth out of hell” var ett
konceptalbum, där gruppens cineastiska och melodiösa popmetal drogs till sin
spets och albumet rönte massor av lysande recensioner världen över. Själv så
älskade jag plattan under ett kort tag, men tröttande ganska snabbt, precis som
jag gjort med de två tidigare plattorna. Detta har jag funderat en hel del på,
för bandets musik är grymt välproducerat och jag älskar den här typen av musik,
där det ofta blir dramatiskt och där inspirationen är hämtad från filmmusik och
klassisk musik. För att beskriva MURDER OF MY SWEET så kanske man kan säga att
bandet är en kommersiellare version av Kamelot, eller?
Men faktum kvarstår att jag snabbt tröttnar på bandets
plattor, som jag alla gett höga betyg. Nya albumet, ”Echoes of the aftermath”
är lite rakare och har lite ”enklare” melodier, men fortfarande med Flores
genuina prägel och stil, och plattans tolv spår håller nästan lika hög klass
som tidigare. Inledande ”Sleeping giant” är helt lysande och en av gruppens
bästa låtar hittills, med mycket drama och film i botten och en liten del ABBA
som extrakrydda. Men när jag lyssnat på den här låten ett antal gånger så slår
det mig vad som hela tiden stört mig; Angelica Rylins röst.
Förlåt Angelica, du har en grymt snygg och bra röst och det
är inte meningen att klanka ner på någon, men tänk om det varit någon kraftfull
sångare, typ Tommy Karevik, som tagit sig an den här låten, med en större
pondus och med ett bredare register? MURDER OF MY SWEET startades med
inspirationen just från kraften ur filmvärlden och där har Daniel lyckats fullt
ut, men för att det skall fungera helt och hållet så kanske en
sångare/sångerska (ja det finns naturligtvis!) med rätt dramatik i rösten vore
att föredra inför Angelicas felfria och änglalika röst.
Nåväl, nya albumet har massor av riktigt snygga låtar,
framför allt då inledande, redan tidigare nämnda, ”Sleeping giant”, men även
”Personal hell”, ”Racing heart”, ”Flatline”, ”In risk of rain” och den
avslutande vackra balladen ”Inside, outside” är låtar som jag gärna
rekommenderar. Att inte nya plattan håller riktigt lika hög nivå som förra
albumet är bara en liten petitess, för låtmässigt så är det här ändå väl
godkänt. Men det återstår att se hur lång tid det tar den här gången innan jag
tröttnar.
Betyg: 8/10
1.
Sleeping giant
2.
Personal hell
3.
Racing heart
4.
Cry wolf
5.
Echoes of the aftermath
6.
Flatline
7.
Loud as a whisper
8.
Shining after dark
9.
Ode to everyone
10.
Go on
11.
In risk of rain
12.
Inside, outside
Här hittar du låten "Personal hell" som promovideo!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar