SPIRITUAL BEGGARS är nog ett fenomen i rockvärlden. På så
sätt att all inblandade medlemmar egentligen kommer från en helt annan
musikstil. SPIRITUAL BEGGARS är ”dirty old 70s hippie rock”, med en stor portion
av kärlek lagd till Deep Purple. Bandets fem medlemmar har rötter i dödsmetalen
eller annan tung, modernare metal; Michael Amott på gitarr började sin bana i
numera legendariska dödsmetalbanden Carnage och Carcass och bassisten Sharlee D’Angelo
inledde sin musikaliska bana i det danska heavy metalbandet Mercyful Fate.
Michael och Sharlee möttes sedan i bandet Arch Enemy, som bildades 1995, strax
efter det att Carcass tagit sitt sista ackord. Men två år innan dess så hade
debutalbumet med SPIRITUAL BEGGARS kommit ut.
Med redan på debuten så fanns trummisen Ludwig Witt och han är
faktiskt en av bandets största tillgångar, med sitt organiska trumspel, de dovt
stämda pukorna och fantastiska tajming. Ludwig lirar också i Grand Magus, ett
band som lirar doom metal och så har vi till slut keyboardisten Per Wiberg, som
med sina härliga hammondmattor är pricken över i:et i SPIRITUAL BEGGARS
70-talsrock. Per kommer ursprungligen från Opeth, men numera lirar han också
hård bluesrock med Varbergsbandet Kamchatka. Dessutom så har bandet också en
sångare i Apollo Papathanasio, annars känd från grekiska heavy metalbandet
Firewind.
Ett fenomen inom rockvärlden på flera sätt. Dels att
SPIRITUAL BEGGARS numera är på sitt tjugotredje år i karriären och att
grabbarna, trots sina andra band, får det att gå ihop rent logistiskt. Men
också att man kan spela så vitt skiljda stilar och ändå vara så framgångsrik.
Snacka om musikaliskt begåvade musiker!
Trots långt leverne för bandet så har man inte hunnit med
mer än nio studioplattor, och tacka sjutton för det, när det också, i Michael
och Sharlees fall, släppts tio album med Arch Enemy under samma tid. Lägg
därtill turnéer med båda banden och man kan börja undra när de får något
ledigt.
Men tiden som nya albumet tagit att spela in är faktiskt
bara fem dagar. I studio. Innan dess så har det naturligtvis tagit viss tid att
skriva låtarna, men den korta tiden i studio krävde viss effektivitet. Såsom
att man har spelat in allt live, ståendes i en halvcirkel runt trummisen. Detta
är något ganska ovanligt i dagens digitala inspelningsteknik, men jag kan lova
Er att det verkligen låter helt fantastiskt om de nya låtarna.
Man inleder med en kort och ”hittig” titellåt, innan ”Diamond
under pressure” tar över med ett intro som är mer än lovligt stulen från Deep
Purple’s ”My woman from Tokyo”, och referenserna till den låten slutar inte
där. Det här är en härlig låt med massor av hammondorgel och att det låter så
likt Deep Purple’s gamla hit gör inget. Jag tar det mer som en hyllning än ett
plagiat.
Plattans elva nya spår är än mer melodistarka än någonsin
från detta band. ”Still hunter” är ett av de starkaste spåren med ett grymt
starkt gitarr riff och en klockren refräng. Längsta spåret klockar in på strax
under sex minuter och är det spår som svävar ut mest, men som är ganska långt från
hur det kunde låta om SPIRITUAL BEGGARS på tidigare plattor. En riktigt stark
och grymt skönt gungande platta från ett av västkustens grymmaste band!
Levereras även i en limiterad version med sju extra spår!
Betyg: 8/10
Deep Purple ”—”
1.
Sunrise to sundown
2.
Diamond under pressure
3.
What doesn’t kill you
4.
Hard road
5.
Still hunter
6.
No man’s land
7.
I turn to stone
8.
Dark light child
9.
Lonely freedom
10.
You’ve been fooled
11.
Southern star
Lyssna här på den sköna "Diamond under pressure"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar